För ett år sedan
satt jag här i köket och tårarna kunde inte sluta rinna. hade pratat med mamma och hon kom med en otroligt hemsk nyhet.. jag visste att det var slutet, jag visste att jag aldrig mer skulle få träffa, prata skratta och berätta saker för honom igen. det gör så otroligt ont när jag tänker på honom, en klump i halsen som inte går att svälja, en klump i halsen som e som en skit i rymden när man jämför. klumpen kan jag leva med men smärtan och saknaden efter han som alltid funnits i mitt liv, han som betytt så mycket för mig. man inser oftast inte hur viktig en person är i en liv förrns man väl mist honom. jag kan knappt prata om honom utan att tårarna börjar rulla längs min kind. han har gjort så mycket i sitt liv som han är så stolt över. och jag säger är just för att han fortfarande finns med oss, enda skillnaden är att där han numera går lämnas inga fotavtryck.
jag hade aldrig sett någon död tidigare och jag är så jävla glad att jag åkte upp till sjukhuset och tog ett sista farväl.
han såg så himla fin och fridfull ut, nästan som en flygkapten, för just flygplan var något som han höll nära hjärtat.
för ett år sedan, imorgon på dagen då han gick bort, så uptäckte jag en ny stängel på min orkidee som inte blommat på jag vet inte hur länge. det såg jag som ett tecken på att han fortfarande fanns med mig.
och för cirka en vecka sedan så upptäckte jag ytterligare en ny stängel på orkideen. =) den otroliga lyckan jag kände då är obeskrivlig. för jag vet att det var han som visade att han fanns med mig i dessa dagar. jag vet!
även dessa orkideer var något han ägnade stor tid åt
Vila i frid älskade lilla farfar. du anar inte hur fruktansvärt jävla saknad du är. kan du inte bara komma tillbaka?!
<3 <3 <3 <3 <3 <3
1935/04/01 - 2008/09/05
jag hade aldrig sett någon död tidigare och jag är så jävla glad att jag åkte upp till sjukhuset och tog ett sista farväl.
han såg så himla fin och fridfull ut, nästan som en flygkapten, för just flygplan var något som han höll nära hjärtat.
för ett år sedan, imorgon på dagen då han gick bort, så uptäckte jag en ny stängel på min orkidee som inte blommat på jag vet inte hur länge. det såg jag som ett tecken på att han fortfarande fanns med mig.
och för cirka en vecka sedan så upptäckte jag ytterligare en ny stängel på orkideen. =) den otroliga lyckan jag kände då är obeskrivlig. för jag vet att det var han som visade att han fanns med mig i dessa dagar. jag vet!
även dessa orkideer var något han ägnade stor tid åt
Vila i frid älskade lilla farfar. du anar inte hur fruktansvärt jävla saknad du är. kan du inte bara komma tillbaka?!
<3 <3 <3 <3 <3 <3
1935/04/01 - 2008/09/05
Every step I take, every move I make
Every single day, every time I pray
I'll be missing you
Thinkin of the days, when you went away
What a life to take, what a bond to break
I'll be missing you
It's kinda hard with you not around
Know you in heaven smilin down
Watchin us while we pray for you
Every day we pray for you
Til the day we meet again
In my heart is where I'll keep you friend
Memories give me the strength I need to proceed
Strength I need to believe
My thoughts Big I just can't define
Wish I could turn back the hands of time
Every single day, every time I pray
I'll be missing you
Thinkin of the days, when you went away
What a life to take, what a bond to break
I'll be missing you
It's kinda hard with you not around
Know you in heaven smilin down
Watchin us while we pray for you
Every day we pray for you
Til the day we meet again
In my heart is where I'll keep you friend
Memories give me the strength I need to proceed
Strength I need to believe
My thoughts Big I just can't define
Wish I could turn back the hands of time
Kommentarer
Postat av: Fru Evelina
åh vad fint skrivet, det märks verkligen att du älskade, ÄLSKAR din farfar!
kramar
Trackback
