SÅ GLED VI IN I MINNET, GÖMDA LÄNGST BAK. DET SOM VAR DU OCH JAG.
Som kanske inte alla vet så var det min farfars födelsedag förra torsdagen. Och att jag har en orkide som jag kallar för farfarsblomman kanske inte heller alla vet. Men det finns ett samband.
Detta är helt sjukt, jag vet att jag har pratat om det förut, men kan inte hitta det i bloggen.. men iaf.
Farfar gick ju bort 5 september 2008, och samma dag ser jag att det är på väg upp en ny stängel på blomman.
bara det är ett tecken stort nog tycker jag. Men inte nog med det! Den 1 april 2009, som är farfars fördelsedag, slår det ut nya blommor. Den 5 september 2009, årsdagen efter farfar gick bort, kommer det en till stängel. MEN HALLÅ!! Händer detta verkligen tänker jag då.
Och vad tusan tror ni jag upptäcker idag då, 8 april 2010, en vecka efter farfars födelsedag? Ytterligare en ny stängel!
Jag är mållös!
Jag är säker på att min älskade farfar vakar över mig,
och att detta sker gång på gång är ett tecken på att han finns kvar,
och det inte bara i mitt hjärta! Han är bara inte synlig som vi levande <3
och att detta sker gång på gång är ett tecken på att han finns kvar,
och det inte bara i mitt hjärta! Han är bara inte synlig som vi levande <3
Kommentarer
Trackback
